De viktigaste siffrorna från ”Svenskarna och internet 2020”

Årets Svenskarna och internet är lite speciell. Vanligtvis samlas data in under årets första kvartal, men i år har man för första gången kompletterat undersökningen med ytterligare en datainsamling under Q3. Detta ger undersökningen en unik möjlighet att se vilka effekter coronapandemin har haft på svenskarnas digitala liv.

Vi har tittat närmare på fem spännande områden i undersökningen. 

Internetanvändande och digital skärmtid
Nästan var tredje internetanvändare i Sverige (31 procent) uppger att de börjat använda internet mer under pandemin än tidigare. Av internetanvändarna är gymnasieelever de som använder internet mest frekvent, men av de som blivit nya internetanvändare i år är de flesta 76 år eller äldre.

I och med ett högre användande har också missnöjet med skärmtid ökat, både med sin egen skärmtid och andras. Under pandemin har antalet som är missnöjda med hur mycket tid de själva spenderar framför en skärm ökat från 74 procent till 84 procent. I det tredje kvartalet svarar även 46 procent av internetanvändare att de vaknat på natten och tittat på sin mobiltelefon, en ökning med 7 procentenheter från början på året.

Arbeta hemifrån
Att arbeta hemifrån har mer än tiofaldigats under året, från 2 procent av de arbetande som jobbade hemifrån heltid före pandemin till 23 procent i Q3. Men hur tycker svenskarna att det har funkat att jobba hemifrån egentligen?

Drygt 8 av 10 (83 procent) tycker det har fungerat antingen ganska eller mycket bra att jobba hemma. I framtiden vill 89 procent av de som jobbat hemifrån under året fortsätta med detta även efter pandemin, åtminstone någon gång då och då.

E-handel
24 procent av de som har näthandlat under pandemin uppger att de e-handlat i högre utsträckning än tidigare. Av de som har handlat livsmedel under pandemin uppger 6 procent att de gjort det för första gången. Samtidigt uppger 1 av 10 pensionärer som använder internet att de har e-handlat livsmedel för första gången under pandemin.

Ser vi till digitala betalningslösningar under pandemin så har landsbygdsbor kommit ikapp stadsbor i användandet av Swish och mobilt bank-id (och till och med gått om dem, om än med knapp marginal). Landsbygdsborna ligger under Q3 på 96 procent som använder mobilt bank-id och 93 procent som använder Swish, jämfört med stadsborna som ligger på 96 procent respektive 92 procent.

Sociala medier
Trots kritik mot och kontroverser kring sociala medier under året så förblir de en central del av svenskarnas digitala liv. Användandet av sociala medier minst varje dag ökade under pandemin bland internetanvändarna, från 69 procent i Q1 till 74 procent i Q3. Samtliga nio sociala medier som har undersökts, från Facebook och Snapchat till Twitch och Reddit, har ökat under pandemin.

De nätverk som har vuxit mest bland internetanvändarna 16+ år är Instagram, LinkedIn och TikTok. Årets rapport visar att pensionärerna är de som har ökat sin närvaro mest på sociala medier under pandemin, och hos dem är det Instagram som växer mest. Studerande har högst närvaro på Instagram (88 procent) och arbetande har högst närvaro på Facebook (85 procent). 

Digitala kommunikationstjänster
Generellt sett visar årets undersökning att användningen av tjänster för videosamtal, e-post och chatt har ökat under pandemin. Detta är föga förvånande under ett år där många fysiska tillställningar och möten har ställts in.

De tre största tjänsterna för videosamtal bland svenskarna är Microsoft Teams, Zoom och Google Meet/Hangout. Bland studerande är Zoom (61 procent) och Google Meet/Hangout (26 procent) vanligast, medan Microsoft Teams är vanligast bland arbetande (46 procent). Videosamtal har överlag fått sig en ordentlig skjuts under pandemin. Från 2020 Q1 har de ökat med 8 procentenheter, så att 8 av 10 internetanvändare 16+ år använder sig av videosamtal i Q3.